Jag och Ellinor promenixade ikväll då vi inte hade träffat varandra på 4 hela dagar. Nej, vi är inte beroende av varandra, bara väldigt bra vänner.
Vi gick en ganska lång runda och besegrade olika hinder med alla medel. Vi hoppade över bäckar, som kanske kan betraktas som en flod (för myror), vi sprang på en golfbana eftersom vi var rädda för attackerande bollar flygande i luften. Ellinor ville desperat ringa i klockan som jag ansåg vara ett brandlarm men tydligen så var det inte de. Jag fick klart för mig vart en speciell person bor, som jag undrat väldigt länge och försökt lista ut. Men nu behöver jag inte klura längre utan vet det.

Eftersom Ellinor lämnar mig imorgon och drar till Lund så sa vi hejdå och skildes åt på mörkrets farliga vägar. Och nej, vi är inte beroende av varandra, även om det kan vara lätt att tro de. Punkt.

Gillar ni att promenera?

Själv tycker jag att det är mycket avslappnande och speciellt om man är två som går och pratar. Det brukar resultera i en härlig stund med många skratt. Fler av dem tror jag behövs framöver!