Nej men hoppsan va dagarna går fort när man har roligt. Ja eller nu ska vi inte ta i. Skolan är jag inte helt exallterad över då det mest är repetitioner hit och dit på saker som jag ändå inte förstår. Tur är väl att solen har valt att komma fram med värme så att vi kan sitta ute på rasterna och suga åt oss så mycket sol som möjligt. Framförallt jag behöver det insåg jag idag. Vi satt nämligen ute vid ett bord och snackade skit när jag helt plötsligt blev bländad och när jag insåg vad var blev jag lite skeptisk (schheptisk!!), det var mina underarmar som lyste med ett vitt bländade sken. Ja nästan så att vi såg igenom dom ner till bordet. Förlåt alla som blivit bländade av min ljusa lyster på armarna. Jag skyller på mina gener.

Ja resten av tiden den här veckan har jag övat och övat och övat inför morgondagens bergsbestigning. Vi ska nämligen försöka klättra över mount everest, ja eller rätta namnet är väl IDOL. Inatt (?) ska vi åka in och köa och förhoppningsvis får vi sjunga lite också. Sen vad juryn säger spelar ingen roll, vi är där för att umgås. Och nej, jag har faktiskt knappt övat en minut ens.