Jag känner mig lite dagen efter idag. Först och främst är det ju måndag, och en evighet kvar till helg igen. Och för den andra så åkte min älskling hem igår. Det är HEMSKT! Jag kan inte med ord förklara så ensamt det känns nu. Mitt rum är ödsligt och grått, sängen är stor och tom och närheten är borta. Allting slår emot mig idag, alla de små sakerna som påminner om att älsklingen är 8 timmar härifrån. Men ändå är så jag otroligt glad, för han finns, han är min och han är världens bästa pojkvän! Jag klarar allt för älsklings skull, det är bara så!

Nej men nu ska jag snart bege mig till skolan, får ta bilen för en gångs skull! Och där är det prov i kristendom som gäller, mja...vi nämner inte att jag knappt har pluggat.

Bättre uppdatering är på g!